Jul, jul, jul..

Snart är det dax för en av höjdpunkterna på året, närmligen JULAFTON!!
Min jul kommer inte vara som den brukar vara.. mycket har förändras.. Nämligen våran lilla Viggo kommer få tillbringa sin första jul i år..:D Han har blivit så himlans stor.. hela 13 veckor har han hunnit bli.. tänk va tiden går.. kändes som igår när jag stod där med gravtestet i handen och ringde Björn och berättade den goda nyheten..

Men även om Viggo kommer vara med denna jul kommer den inte bli mot mina förhoppningar dock.. Björn måste jobba!!!!
Han börjar kl 20:00 så vi har ju hela dagen på oss kan man tänka MEN han måste ju sova för att orka åka bil hela natten så det blir nog inte så mycket till det inte tyvärr, men vi får göra det bästa av situationen..

Vi kommer iaf åka till mamma och ha paketutdelning och sen till stäket där resten av familjen väntar.. Ja hade ju kunnat åka till mamma på kvällen men ja har ju både hund och bebis och ingen bil så det kan ju vara en pärs att behöva dra sig fram o tillbaka..

Snart är alla juklappar klara dock.. har
Marielle
Pappa & Eva
Madde
Richie
O Micke..

Men det kommer lösa sig.. 23de kommer ja vara ute i svängen och handla..:D

Näe nu ska ja ut med hunden sen ska ja börja laga spagetti och köttfärssås...:D
Sen ska lillen nattas!!

Puss och heeeej!!

Snön föll..

Peter Jöback..
Gillar honom som fan, iallafall när det kommer till julmusik, kan bara inte sluta lyssna på honom när det är jul.
B blir vansinnig och hotar att med " skulle jag träffa honom i verkligheten skulle ja slå ner honom" Hahaha.. Han bor i vårat vardagsrum på julen..:D Stackars Peter.. Men men B får stå ut för 1 månad kan han väl unna mig?

Idag Har jag och Viggo vart hemma hos Bettan och härjat och ätit god mat och träffat min största beundrare, nämligen hennes underbara vovve Atlas.. Finns det nån sötare.. Han blir alldeles til sig när jag kommer i närheten.
Han kan sitta och glutta på mig hur länge som helst.. Hur söt som helst..!!

Sen halvstressade jag hem med Viggo för att lämna honom hos B medans jag åkte till Bro och blev upplockad av pappa som snällt hjälpte oss med storhandling.. B är ju sjuk med hög feber och ont i kroppen ( tror det kan komma en flunsa och besöka oss ) så ja ville inte dra ut honom i bilen o köra och storhandla.. kunde gått hur som helst.. Vågar inte riskera att han blir sjukare.. Så lilla Viggolito fick vara hemma med pappa medans mamma duktigt handlade ALLT mellan himmel och jord, sjukt jobbigt och dyrt blev det men vi kommer mätta våra magar ett tag framöver..:D

Sen blev det snabbmatsmiddag, B ville ha sjukpizza och jag så nyttigt tog en sallad.. Blir så när man är inne på att få bort gravidkilona.. På gooooood väg..
Var ute och sprang häromdagen.. ett par kilometer kom jag upp i, SJUKT jobbigt men ja klarade och såklart hade jag Nemo med mig som var så himla duktig och sprang brevid matte hela vägen utan koppel..:D Han va dock lika slut som mig senare hela dagen så han ville knappt gå ut igen..:D Precis som det ska vara..!!

Ikväll skulle vi kolla på film, jag gjorde det men B somnade, förstår jag för den va kass..kommer inte ens ihåg va den hette..:D

Nu ska jag snart hoppa i säng och somna till Viggos snarkningar.. Man vet ju defenetivt vem som är pappa och mamma, för herregud, ALDRIG hört en bebis snarka så högt.. jag har alltså en som snarkar i samma säng som mig och en liten som ligger i sin säng och snarkar för fullt..:D Underbart!!

Vi hörs snart igen!

Jag har lite idétorka på vad jag ska skriva så önskar ni något speciellt så hör av er, annars får ni dras med min vardag!! 

Puss från familjen 3!

Söndagsfika..

Idag är det söndagsfika.. Som alltid på söndagar dom veckorna B är ledig.
B försvann ner på gymmet nu på mogonen medans jag fixade med Viggolito.. Han sov till 09:30 idag. galet.. visst va han uppe och åt och bytte blöja ett par ggr under natt och morgon men det räknar man med.. Sen nu så sover han igen.. Lilla grodan var fortfarande trött..

Igårkväll hade vi Madde, Richi o Joel här.. Ganska vanlig tradition på helgerna.. Vi spelade sällskapsspelet Hotell och käkade massa godis. Konsum hade fått in saffranskola och kola med pepparkakssmak.. dom va sådär..:D

Tidigare på dagen hade jag mamsen på besök, så trevligt.. Vi fikade med nybakta muffins, hon och jag tog en långis med Nemo i skogen och sen när vi kom hem blev det pannkakor..:D
Viggo fick en tomtemor av sin mormor som så fint står på bordet, (han älskar den) den är ca en halvmeter lång så Viggo blev genast intresserad av vad som fanns där och var större än honom.
Sen fick jag en svartvas med vittglittrit ris i.. superfint som var den sista lilla touchen i vardagsrummet..:D Tack snälla mamma..

Beställde även en ny åkpåse till vagnen..



Viggo kommer trivas som fisken i vattnet i den här..:D

Nä nu ska jag snart väcka lillgrodan och sätta på honom overall.. Han hatar att klä på sig för att sen ner i vagnen men det brukar gå lite lätare när han e trött eller om man väcker honom så brukar han somna om ganska fort.

Hörs snart igen..

Puss!!


2010-09-16

2010-09-16 hände det som jag och B hade väntat på..
Vår älskade son kom till världen.

Det hela började med att jag var besäknad 2010-09-11 men jag trodde inte han skulle komma då utan jag var 100 på att han skulle komma för tidigt då jag hade haft MYCKET sammandragningar i en längre period.

Jag hade bakat hallongrottor för fulla muggar, bäddat rent sängen mm, hade då gått över 4 dagar i tiden.
Tog en dusch och kl slog 00:00 och B kom in och sjöng för mig eftersom jag fyller 25 år den dan.

Ger honom en godnattpuss och kilar i säng helt ovetande vad vi hade framför oss.
Vaknar som vanligt vid 02:25 snåret som jag ALLTID gjort den senaste tiden för ett litet besök på toa. B sitter i soffan med sina lurar och kollar på film och tittar upp på mig när jag kommer ut från sovrummet och frågar " har det hänt nått" varav jag irreterat säger tillbaka " nä, det händer ju inte ett skit här", jag var då ganska less på att gå över tiden eftersom jag fortsatte gå upp i vikt och det kom bristning efter bristning ( hade klarat hela 9 månader utan en enda men första dan över tiden kom dom )

Gör mitt på toa och går och lägger mig igen, hinner knappt lägga huvudet på kudden förren ja känner en smärta utav dess like i ryggen. Slår upp ögonen och tänker "faaaan". Kan inte röra mig och B hörde mig ju inte eftersom han sitter med lurar vid datan.
Jag börjar slänga kuddar ut i vardagsrummet för att få hans uppmärksamhet men inget händer, sekunderna går och det börjar bli svårt för att andas.. Allt släppte efter 1½ minut ca och jag tar mig upp ur sängen, går ut till B och säger " Älskling det är dags ".
Han får packa ihop datan och lägga sig brevid mig i sängen då kl var mitt i natten, inget skulle få störa min sömn :) värkarna kom tätt, 4-5 minuter och det blev bara värre och värre.. Ringer till förlossningen 04:30 oxh berättar att det satt igång.. fick lite tips men det viktigaste va att vila, vila, vila , vila.

Tiden gick och värkarna kom oregelbundet mellan 6-7 minuter.. fick vila i ca 2 timmar, min kropp var så trött att jag inte märkte av värkarna.

Ringde förlossningen igen vid 09:30 och sa att nu har jag ont.. men samma sak.. vila, vila, vila.. ta en dusch, få i mig frukost mm.

Som sagt tiden gick och Irene (svärmor) kom med mat och höll oss sällskap, jätte skönt att ha henne här, hon masserade mig och höll livglöden vid liv för ont det hade ja men jag bara log och tog värk efter värk, visste ju vad jag får ut av all smärta.
Irene sa flera ggr att vi skulle åka in men dom hade sagt att jag inte skulle åka in förns det var ca 3 värkar på 10 min. Klockan tickade och B hjälpte mig med värkarna, jag traskade runt i vardagsrummet och varje gång det var dagt för en värk sa han " Malin, ställ dig vid bordet " mycket riktigt fick jag en värk nån sekund efter.. Han var bra han min älskling.

Vid 6-7 på kvällen försökte jag vila än en gång men det gick inte, nu kom värkarna tätt.. 3-4 minuter.. jag bestämde mig för att ringa till DS och säga att jag kommer.
Svaret jag fick var " klarar du inte att vara hemma en stund till? " Jag svarade " Jo det gör jag men jag vågar inte för snart e det dax " Hon bestättade då att alla platser var upptagna men att hon skulle ringa tillbaka efter stund om hon hittade någon...Jag fick PANIK!! Dom hade lovat mig när jag ringde vid 09:30 att det skulle finnas en plats till mig.
Sköterskan ringde upp efter 3 minuter ca och berättade att dom hade ordnat en plats till mig och att vi var välkomna in. Kl var nu 19:30.
Vi hade Albins Saab så vi åkte först och hämtade svärmor och svärfar i Stäket eftersom dom skulle ta bilen tillbaka hem när vi hade blivit avsläppta..
Nu var jag nervös för nu kom värkarna mellan 1-2 min.

Kommer in på förlossningen och in på vårt rum.. Värkarna försvinner.. Jag och B tänkte att va fa, baraför att vi kommer in så ska allt avta.. Men jag fick en sensor på magen som kollar hur tätt värkarna kommer och hur starka dom var.
Får sitta där ett tag innan det kommer en barnmorska som berättar att hon ska gå av sitt pass men att nattpersonalen kommer snart och kollar om jag vill vänta med all undersökning. Vi väljer att vänta på natttjejerna.

Kl hinner bli ca 21:30 innan Ulrika kommer in, hon hälsar på mig och B och frågar hur jag mår, hade ju ont men att allt var bra annars.
Hon undersöker mig och upptäcker att jag är öppen 6 cm.. Sen säger hon " hmm va konstigt det känns " Nu är ju frågan.. Vill man höra det innan man ska föda? Nej.. Jag frågade vad som hänt och då sa hon att " jag vet inte om det är huvudet, munnen eller rumpan jag känner " Ehh va? Han var ju fixerad med huvudet neråt? Men Ulrika bestämmer sig för att ta in en läkare, som säger samma sak som oxå tar in en läkare somsäger samma sak och tillslut så kommer UL maskinen in.
Mycket riktigt så e han INTE fixerad.. utan han ligger med rumpan ner. Jag får panik än en gång.

Nu kom den stora frågan " Vaginalt eller kejsarsnitt?? "..
Åh herregud, jag blev så rädd.. jag bad om 5 minuter så jag och B kunde få prata.
Dom lämnar rummet och jag brister ut i gråt.. Trodde vi skulle mista våran son.. Här hamnar jag i nån slags chock..

Ulrika kommer in efter ett par minuter och vi berättar att det blir kejsarsnitt. Jag skulle aldrig orka föda vanligt efter 20 timmar med värkar. Eftersom sätesförlossningar är jättejobbiga och påfrestande.

Det tar inte många sek innan Ulrika säger, Japp då måste vi skynda oss på.
Jag blev inkastad på toa för att lätta på blåsan och innan jag vet ordet av så står B i operationskläder.. Nu börjar jag bli rädd.. Jag skakar som ett asplöv och bara gråter.

Blir skjusad in på operationen och värkarna hade jag glömt eftersom jag var så uppe i varv.
Ligger där och så kommer dom underbaraste läkarna och sköterskorna i världen och frågar hur jag mår och klappar mig i pannan, jag brister ut i gråt än en gång och nu kan jag inte stoppa tårarna hur jag än försöker.
Narkosläkaren kommer in och presenterar sig som Gustav. Han var HELT underbar.. aldrig klarat mig utan honom och B. Han skulle sätta ryggmärgsbedövningen på en tjej som är så fruktansvärt rädd för nålar. Lyckat!!

Han lugnar mig eftersom det börjar bli lite brådis och hade inte tid med att trösta och lugna igentligen men bedövningen kom på plats och vips så försvann hela min underdel på kropp och värkarna var borta.
B sitter brevid mig och pussar mig i pannan och berättar hur duktig jag är och helt plötsligt efter ett tag så hör jag sköterskan säga " pappan kom med mig " jag skriker ut och tror att våran son inte lever. Men efter 1 sekund hör jag hans underbara skrik. Kommer aldrig glömma den känslan när Gustav (narkosläkaren ) säger " Grattis Malin, du har fått en underbar och fin kille. Och föressten Grattis på födelsedagen. Kl är nu 23:09 och min och B son har kommit till världen.
När jag ligger helt förlamad på britsen kommer älsklingen med våran prins och det första jag säger är " han ser inte ut som en Elton " Vi skulle döpa honom till Elton men han såg inte ut som en Elton så det var kört. Utmattad och med tårarna rinnande nerför kinderna får jag våran son på bröstet. Han är så vacker att jag är helt stum.

2010-09-16 23:09 kom våran Viggo till världen!!

Det var min berättelse hur det underbaraste i världen blev en del av mitt och B´s liv och familj.
Det är en känslig berättelse som jag just har skrivit och tårarna rinner ner av glädje för mina kinder och kommer aldrig glömma den bästa dagen i mitt liv!

//Malin



RSS 2.0